Hem till Jokkmokk

I torsdags efter jobbet så startade jag min tripp hem till Jokkmokk. Jag körde till Soppero på kvällen och sov över hos min pappas kusin. Det är sååå långt att köra hela vägen till Jokkmokk (60 mil). Därför är det skönt att jag kan stanna där, det är ungefär halvvägs. På fredag morgon fortsatte jag med Gällivare som nästa mål. Där var jag in på polisstationen och gjorde ett pass. Det behöver jag för att kunna skaffa ett norskt bankkonto som NRK kan betala min lön till.

 

Jag var hemma i Jokkmokk ca 13:30. Då var det bara att byta om och följa med pappa till skogen. Han hade skjutit en älg på morgonen som vi skulle fara och hämta. Det blev ca en timmes bilfärd och sedan körde vi fyrhjuling i en timme. Väl framme skulle vi lasta älgen på älgpulkan och sedan köra tillbaka till vägen. Pappa hade redan slaktat den. Men det är ju inte så enkelt som det låter att "bara" lasta en älg. Vi höll på ett tag med att paketera in den i en presenning, så att den inte skulle bli så skitig av fyrhjulingsfärden, och spänna fast den ordentligt i pulkan.

 

Pappa förbereder pulkan

 

Färden tillbaka till vägen gick bra. Det är bra att vara två som kan knuffa när fyrhjulingen fastnar, vilket vi fick göra några gånger. Vi körde längs en myr som nästan var en mil lång. Jag fick sitta i pulkan tillsammans med älgen för att fyrhjulingen inte skulle fastna så lätt i myren. Ganska bekvämt faktiskt.

 

Åker i pulkan bakom pappa

 

Framme vid vägen lastade vi alltihop på släpvagnen. Det var också ett projekt och vi fick slå våra kloka huvuden ihop för att få med både älg, pulka och fyrhjuling i samma lass. Sedan for vi till Tårrajaur, en liten by två mil utanför Jokkmokk där min pappa har sitt föräldrahem. Där höll vi på hela kvällen med att hänga upp älgen och flå av den skinnet. Ca 00:30 var vi hemma i Jokkmokk igen, något slitna efter en lång men lyckad dag.

 

 

En liten bit av den stora myren

 

Resten av helgen njöt jag bara av att vara hemma hos mamma, pappa och lillebror. Jag packade och donade med saker som jag behövde ha med mig tillbaka till Karasjok. Det var en välbehövlig helg. Jag har haft lite hemlängtan och saknat mammas goda mat. Jag hann även med att träffa några vänner, det var skönt och gav mycket ny energi.

 

På söndag kväll innan jag begav mig norrut igen så fick jag äta mammas goda potatispalt (världens bästa). Kunde alltså inte bli en mycket bättre helg. Men nu väntar jag nog ett bra tag innan jag åker hem igen, det är sååå himla långt!

 

 

Hanna Erica